måndag 26 oktober 2015

Barnens klokskap inspirerar

Inspirerad av äldsta barnbarnet Molly, som packat o gett bort kära gosedjur o urvuxna favoritklädet till barn på flykt, har vi kritiskt rensat i vårt överflöd av varma kläder. Skiljts från "bra att ha" för att de som verkligen behöver ska få. 

Aldrig förr har det varit så enkelt att få maken Jan engagerad i garderobsröjning som i helgen!


fredag 9 oktober 2015

Regeringen öppnar för flyktingar i tältläger Löfven: Nu krävs både humanism och handfasthet

Nu ska alla möjligheter till tillfälliga boenden för flyktingar skakas fram. Ansvarig för arbetet blir ex-ministern och landshövdingen Sven-Erik Österberg.

Samtidigt öppnar regeringen för möjligheter till tältläger för att lösa den akuta boendekrisen.

– Nu krävs både humanism och handfasthet, säger statsminister Stefan Löfven.

Stefan LöfvenGustav FridolinÅsa Regnér och Morgan Johansson håller presskonferens om den pågående flyktingkrisen.

Just nu söker cirka 2000 personer asyl i Sverige varje dygn, det kan handla om mellan 120 000 och 150 000 människor innan året är slut. De flesta kommer från länder som Syrien och Eritrea och kommer därför enligt dagens regelverk att få stanna i Sverige.

– Det är en rätt så dramatisk ökning av flyktingar som söker sig till Sverige nu. Det är ett tecken på det verkliga problemet, att människor måste fly från våld, terror och förtryck. Vi har en humanitär katastrof, säger Stefan Löfven.

– När alla ser att det här händer ställer sig alla självfallet frågan: vad gör regeringen? Det är helt befogat. Men vi har varit på frågan från dag ett, med olika perspektiv. Det var till exempel vi som tog upp frågan om att EU måste ta ett delat ansvar för flyktingarna. Vi har nått en bit på vägen, men det räcker inte.

Regeringens plan för flyktingarna

Regeringen presenterar just nu hur man avser att gå vidare i frågan.

Den nya planen innehåller bland annat:

 Tillfälliga bostäder skakas fram

Länsstyrelserna får i uppdrag att ta reda på vilka möjligheter till akuta boenden som kan finnas i det egna länet. Det kan vara allt i från gymnastiksalar och offentliga byggnader till sådant som lägergårdar, kollon och campingplatser.

Ansvaret för att samordna arbetet går till Sven-Erik Österberg. Han är socialdemokrat och var tidigare kommun- och finansmarknadsminister men är i dag landshövding i Norrbotten. Senast den 22 oktober ska arbetet vara klart och redovisas till Migrationsverket, som därefter kan ta in uppgifterna i sin nästa prognos för flyktingsituationen.

 

 Öppnar för tältläger

Samtidigt öppnar nu regeringen för att upprätta tältläger för att hysa flyktingarna – om behovet av fler tillfälliga boendeplatser fortsätter att vara mycket högt.

– Den första prioriteten nu är att hitta boenden, det innebär att standarden sänks. Nu handlar det om tak över huvudet, säger Löfven.

Uppdraget för att utreda möjligheterna och att köpa in tält och nödvändig utrustning går till MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Om ett läger sätts i gång blir det MSB:s ansvar att driva det, i ett första skede sex månader.

Tältläger är en exceptionell åtgärd som har använts i Sverige en gång förut, det var under en kort period på 90-talet i samband med den stora strömmen av flyktingar som då kom från Balkanområdet.

 

 Nya boenden för barn och unga

Annat som kommer att beröras på presskonferensen är att den nya boendeformen som planeras för att hysa barn och ungdomar, stödboenden, ska kunna komma igång redan den första januari. Stödboenden har inte lika höga krav på bemanning som dagens HVB-hem, som i första hand är avsedda för barn med stora behov av stöd och hjälp till exempel på grund av drogproblematik.

I första skedet handlar det om 1000 platser för ungdomar mellan 16 och 20 år.

 

 Flyktingbarnens skolgång

Regeringen kommer dock också att prata om vilka insatser som görs för att kommunerna runt om i landet ska klara trycket på att erbjuda skola för de barn och unga som kommer. Det handlar till exempel om en höjd schablonersättning för asylsökande barn med 50 procent, högre löner till lärare i områden med tuffa förutsättningar och ett stärkt statligt ansvar för dessa skolor. Insatserna på skolområdet har presenterats tidigare.

Fridolin: Kommunerna tar största ansvaret

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) menar att han i detta akuta skede har "daglig kontakt" med landets kommuner i frågan.

– Det är de som tar det allra största ansvaret. En del som är allra viktigast för skolan handlar om sådant som att alla kommuner måste vara med och ta ansvar i den här situationen, säger han.

Enligt Stefan Löfven följer regeringen utvecklingen i flyktingfrågan noga.

– Det är en mycket ansträngd situation men vi både följer den noga och vi agerar därefter och vi har en organisation i regeringskansliet som hanterar detta nu, säger han.

Statsministern framhåller att frågan måste hanteras både nu i det akuta skedet men också framåt.

– Vi har tillfört resurser och vi agerar för att människor ska komma in i samhället snabbare, bland annat genom tidigare språkstudier, validering av yrkeskunskaper och snabbspår in på arbetsmarknaden. Men vi ser också att vi kommer att behöva göra mer, det handlar till exempel om boendet och skolan, säger han.

Ingen höjd skatt – nu

En del i det arbetet, framhåller Stefan Löfven, är den nationella samlingen för kommuner och landsting som regeringen kallat till och som fått namnet "Sverige Tillsammans". Den hålls på måndag i Stockholm.

– Samtalet mellan regeringen, kommunerna och landstingen är i gång, säger han.

Den ökande flyktingströmmen väntas belasta Sveriges ekonomi kraftigt framöver. Men någon skattehöjning till följd av detta är ingenting som Stefan Löfven vill se - i alla fall just nu.

– Vi har höjt landets samlade skatter. Dels har vi tagit bort Alliansens ineffektiva åtgärd, den sänkta ungdomsarbetsgivaravgiften, för att få mer resurser. Det gör att vi nu kan satsa, säger han.

– Vi har precis lagt en budget på riksdagens bord och det är den som ska fullföljas, men sedan måste alla regeringar vid alla budgettillfällen gå genom inkomster och utgifter. Men det finns inga planer på det nu.

När Migrationsverket om några veckor lämnar sin nya prognos för flyktingsituationen kommer frågan om kostnaderna åter att behandlas av regeringen.

lördag 3 oktober 2015

Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt som nu. Då, för ungefär 70 år sedan var mina farföräldrar och deras tre barn några av dem som tog sig till Sverige med hjälp av en fiskebåt.


De steg iland i Blekinge och kom så småningom till Degerhamn.  Vägen in i det svenska samhället var inte spikrak. Mina farföräldrar arbetade gratis under en period för att snabbt lära sig det svenska språket, farfar startade företag och de slet hårt för att skapa sig ett hem i det nya landet. Det varma mottagandet från Degerhamnsborna underlättade och gav hopp och förutsättningar för en framtid i Sverige.

Nu står vi i en liknande situation. Människor flyr från krig och förtryck, lämnar det liv de känner och söker trygghet med möjlighet att skaffa sig ett nytt hem. Inte bara ett hem i bemärkelsen tak över huvudet utan ett hem i bemärkelsen fast mark under fötterna och en tillvaro. Ett fåtal av de 60 miljoner som är på flykt söker sig till Sverige. Ett land där mycket har hänt sedan mina farföräldrar steg iland i Blekinge. Bland annat ser flyktingmottagandet annorlunda ut med en rad myndigheter och kommuner som bär ansvar. På många vis har det varit både en bra och nödvändig utveckling, men vi ser också utmaningar. Och frågor som myndighetssverige inte är bäst lämpade att sköta. Vi kan hjälpa till med ett hem i bemärkelsen tak över huvudet, att förbättra vägarna till utbildning och arbete för att komma på fötter, men vi är inte nyckeln till fast mark under fötterna. Det är där din och min insats som privatpersoner, föreningsmänniskor och medmänniskor måste till. 

De senaste veckornas utveckling har genererat ett stort engagemang i Sverige. Det är fantastiskt att se alla de insatser som görs med klädinsamlingar, frivilligarbete på tågsationer och stöd till de hjälporganisationer som är på plats i flyktingläger. Vi känner att vi gör något konkret med dessa insatser och de behövs verkligen. Men vårt engagemang får inte stanna vid klädkassen. Just nu finns ett stort behov av bostäder till nyanlända som beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Att dessa människor kan lämna Migrationsverkets anläggningar är angeläget eftersom nya asylsökanden behöver platserna. Länsstyrelsen har nyligen bett kommunerna att hjälpa Migrationsverket med både extra akutboenden till asylsökanden och att hitta fler bostäder dit nyanlända med beviljat uppehållstillstånd kan flytta. Om du har ett gårdshus, en sommarstuga eller andra möjligheter att hyra ut en bostad så är det en betydelsefull insats. Kontakta din kommun om du kan bidra. 

Vi, oavsett om det är som privatperson, förening eller myndighet, måste också göra saker i det dagliga. Att växla ett par ord i mataffären, bjuda in till fotbollsträningen, kören eller förklara hur vi sopsorterar är enkla men betydelsefulla insatser som gör att den som flytt kan känna sig hemma här. Under hösten och vintern planerar Länsstyrelsen att samla aktörer från civilsamhället, jobba vidare med ett nätverk för akademiker med utländsk examen och ordna en bostadskonferens där integrationsarbetet är på agendan. I samarbete med andra offentliga aktörer har vi tagit fram en Kronobergsmodell för ett jämnare mottagande, som lett till att kommuner med ett högt mottagande avlastas samtidigt som mindre orter i länet fått ett tillskott på nya invånare. Våra insatser sker på både kort och lång sikt, i stort och smått. För det är vad integration handlar om. Att vi hjälps åt. Så att människor som kommer till vårt län får förutsättningar att leva här och känna att Strömsnäsbruk, Ljungby, Konga, Diö eller Åseda är deras fasta punkt. I det sammanhanget är ditt ”hej” i mataffären både konkret och betydelsefullt.
 
 Mitt öppna brev med anledning av flyktingsituationen publicerat i dagens Smålandsposten