måndag 21 juni 2010
Veckan som kommer - Vattenförsörjning, entreprenörskap och designens betydelse för tillväxt
Tillbaka till vardagen efter en riktig festhelg!
Den som tror att förra veckan bara handlade om bröllop och fest har rätt och fel. Fest kan vara mer än bröllop, fest är det när det visar sig att hårt arbete, för det man tror på, lönar sig. Det fick vi bevis för i tisdags när Näringsdepartementet bjöd in till seminarium kring regelförenkling. Temat var ”Förenkla för företagen”. I spetsen för det arbetet står näringsministern och vi på länsstyrelsen i Kronobergs län har fått en framträdande roll i det nationella arbetet. Genom regeringsuppdraget ska vi ta fram en metodik för förenkling för företagen.
Jag är övertygad om att vårt strategiska interna utvecklingsarbete ligger bakom regeringens val att utse oss till nationell samordnare för länsstyrelsernas regelförändringsarbete. Näringsministern lyfte flera gånger, under sitt anförande, fram just vårt sätt att arbeta – samverkan, organisationsutvecklingen och sättet att arbeta med Residenset som mötesplats för strategiska samtal. En sådan feedback ger energi och inspiration att fortsätta förbättringsarbetet och jag hoppas det ska smitta på hela organisationen - hårt arbete lönar sig!
Vi tar oss an uppdraget med glädje och särskilt kul är det att vi har alla landshövdingar och länsstyrelser bakom oss, vilket är en förutsättning för ett lyckat resultat. Rapporten ska lämnas den 17 december 2010.
Önskar dig en bra vecka och en fantastisk midsommar!
Även en liten stjärna lyser i mörkret
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
De-sign. Eller den sista design striden är här.
SvaraRaderaSign betyder som bekant tecken, och dagens samhälle är tveklöst ett tecken baserad värld. Men inte nog med detta. Förutom det specifika ekonomiska värdet som design åstadkommer, finns i design ett annat mycket viktigare värde. Sverige t. Ex. är en av världens största exportörer av design. Miljarder kronor exporteras årligen i design produkter. Och ett flertal ekonomer åberopar att skillnaden mellan tillsinnes likvärdiga varor inte ligger i kvalitets aspekt, som är emellertid likvärdiga, utan på designs skillnader. För att uttrycka det enkel kan man påstå att en bil av samma pris klass är ur kvalitets aspekt likvärdig en annan bils märke i samma prisklass. Det som skiljer de åt är inte kvalitén dvs. den gamla prestige egenskapen under industrialismen, utan det symboliska värde dvs. varans varufetischistiska karaktär, med andra ord dess tecken (Sign), egenskaper. Det kreativa inslaget som är signum för designarbete är kompatibel med det förhållningssättet som dagens informationella arbetsliv och kultur kräver för att en individ skall kunna fungera i dagens högteknologiska produktionssätt.
Som forskaren Richard Florida ”The rise off the creative Class” och ”Be creative or die” påpekar i sina världsberömda skrifter, de som sysslar idag med kreativarbete befinner sig i majoriteten i de stora städernas arbetsliv i västvärlden. Den kreativa klassen har ökat från 1950 tills dagens nya information eller desinformationsamhälle markant, eller rättare sagt tredubblats. Dessa kreativsysselsatta individer är bättre betalda, är Outbytbara, har ett rikligare liv, är mer flexibla, mångbottnade och mångfasceterade mm, än de som sysslar med reproduktivarbete. Och detta pga. att i våra högteknologiska samhällen de jobb som inte ställer krav på kreativitet görs bättre av datorer, maskiner och robotar.
Kreativitets träning bör emellertid genomsyra alla sektorer av vår livsvärld. Inklusive eller framför allt utbildningsväsendet.
Redan på 60-talet påpekade forskare Jean Baudrillard i boken ”La economie du signe”, om lagen om minsta gemensamma skillnaden i varuprodukterna. Vilket innebär att det som skylde produkterna åt inte var kvalitets aspekt utan design utformningen.
Eller som en annan av dagens erkända världs forskare (Manuel Castells, ”Reflektioner om Internet, ekonomi och samhälle”, har påpekat, att ingen omstrukturering kan vara viktigare för samhället, än att omskola lärarna till att använda en ny pedagogik som går ut på att lära att lära, dvs. en pedagogik som bygger på dialog, (interaktivitet), individualisering, och utveckling av elevens självständiga förmåga att lära och tänka, dvs. en kreativitetens pedagogik. Tony Blair, som inte gör sig skyldig till enbart ”felsatsningar”, har sagt, att England startade den industriella revolutionen. Nu vi i England måste gå i spetsen för dagens kreativa revolution. Och detta gör vi bäst, bland annat genom att förändra utbildningssystemet och satsa på design.
I likhet med Manuel Castells tankegångar, pläderar förre statsministern Ingvar Carlsson tillsammans med andra höga politiska dignitärer om en satsning på kreativa yrken som kulturen, som befrämjande åtgärd för tillväxten och identitetskänslan i EU.
Av följande citat förefaller det emellertid som om nomenklaturas medlemmar
börjar ta lärdom av Richard Floridas kreativitets pläderingen: "De moderna
ekonomierna omvandlas i riktning mot design, högteknologi och
"berättelseinnehåll". De samhällen som inte förmår hantera denna nya
integration kommer att stagnera" Sverker Sörlin: Dn. 23.10.2004. Kultur: 4.
Ja, Allt som är fast förflyktigas och allt som förflyktigas blir fast också.
Alfredo castro (@stro) Umeå