Regionalt ledarskap, en modell för Glasriket som fungerar
Årsskiftet blir ett vägskäl för Glasrikets fortsatta utveckling. Under de senaste tre åren har konkreta åtgärder för utveckling presenterats, något nytt har börjat hitta sin form. Samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer kan ses som ett framgångskoncept. Ett fortsatt regionalt ledarskap är en förutsättning för att nå resultat av det arbete som har påbörjats.
Glasriket är en region med en lång historia och där det finns en stolthet som vuxit sig stark genom det svenska glaset. Varumärket är inarbetat såväl inom som utanför landets gränser. Även om de stora produktionsvolymerna inte längre finns kvar så finns själen i Glasriket kvar. Stoltheten och känslan av det genuina hantverket som erövrat världen är i högsta grad levande. Idag vill vi lyfta fram det Glasrike som uppvisar småskalig glasproduktion där det unika står i centrum. Där den industriella utvecklingen hittar nya vägar framåt och där ny teknik utmanar det gamla kulturarvet
Genom stöd från Tillväxtverket har regionens aktörer skapat ett konkret företagsstöd genom Glasrikesmiljonen som gynnar ett nytänkande hos företagen i regionen. I april togs det första beslutet om vilka företag som beviljades stöd för att utveckla sin verksamhet. Ett krav var att verksamheten skulle utveckla något nytt och att stödet skulle bidra till att utveckla Glasrikeregionen. I juni tas nästa beslut för stöd till företagsinvesteringar som skapar regionens fortsatta utveckling.
Den förorenade marken vid de gamla glasbruken har länge lagt en våt filt över investeringsviljan hos företagen. I skrivande stund är vi ett steg närmare att klargöra ansvarsfrågan vid ytterligare två glasbruk. Det är en lång process att sanera förorenad mark, med många steg som måste tas. Tack vare Glasrikeuppdraget samordnar nu Sveriges Geologiska Undersökning saneringen av hela Glasriket, vilket vi tror kommer att påskynda arbetet. Samtidigt för vi dialog med forskare från Linköpings- och Linnéuniversitetet som undersöker hur stor påverkan den förorenade marken har på dem som exponerats för den. Vi tittar även på spännande nya alternativa möjligheter till sanering.
Glasrikets samlingar och arkiv behöver förvaltas på ett samordnat sätt. I november hade Glasrikeuppdraget besök av Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Tillväxtverket, länsmuseerna mfl. Syftet var att visa och diskutera de stora samlingar av glas och arkivmaterial som finns i Glasriket. Vi lyfte frågan hur glasarkiven kan bidra till utveckling och tillväxt genom att vara en resurs för kreativa och kulturella näringar, exempelvis besöksmålsutveckling, eller för forskning. Besökarna blev överväldigade av det engagemang som gjort att samlingarna räddats kvar i Glasriket. Samtidigt som man gladdes över detta såg man det stora behovet av tidskrävande katalogisering, digitalisering mm. Aktörerna utvecklar arbetat vidare med syftet att hitta en lösning hur arbetet kan fördelas mellan de olika nationella aktörerna.
Fler utvecklingsprocesser som påbörjats inom Glasrikeuppdraget är bland annat;
- Samarbete med Finspångs kommun och Reijmyre Glasbruk
- Innovationsmiljön Smart Housing Småland
- Sommardesignkontor med idéer för mer attraktiva kommuner
- Stiftelsen Svensk Industridesign tar fram underlag för att utveckla Glasriket genom design
- Kurbits erbjuds för att utveckla entreprenörskap för små företag
- Design i Glasriket har varit på export till ambassaden i Köpenhamn
- Mobiltelefonitäckningen har mätts
- Projektet New Glass
- Forum innovativa production-workshops hos The Glass Factory i Boda
Omställning kräver uthållighet och arbetet vi har påbörjat genom Glasrikeuppdraget behöver mer tid om den positiva förändringen ska bli hållbar. Vid årsskiftet tar Glasrikeuppdraget slut. Utan ett samlat uppdrag riskerar utvecklingen i Glasrikesregionen att tappa fart och de upparbetade samarbeten som påbörjats mister sin kraft. Därför har vi föreslagit regeringen att man beslutar om ett fortsatt samordningsuppdrag, det ger oss fortsatt legitimitet att samla lokala, regionala och nationella aktörer för att tillsammans och långsiktigt säkra den utveckling som har påbörjats.
Kristina Alsér, Landshövding, Länsstyrelsen i Kronobergs län
Stefan Carlsson, Landshövding, Länsstyrelsen i Kalmar län
Leif Larsson, Vice ordförande, Regionförbundet i Kalmar län
Roland Gustbée, Ordförande, Regionförbundet Södra Småland
Monica Widnemark, Kommunalråd, Lessebo kommun
Åke Carlson, Kommunalråd, Uppvidinge kommun
Mikael Svanström, Kommunalråd, Nybro kommun
Ann-Marie Fagerström, Kommunalråd, Emmaboda kommun
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar