Småland har fått ännu en reseanledning! Mitt i Linnébygden välkomnas de många människorna till IKEA Museum!

 

IKEA o Småland är så tätt sammanflätade att det kändes naturligt att inleda högtidstalet vid invigningen av IKEA Museum med att lite kort beröra landskapet vi älskar och som närt så många viktiga och kända personer. För att nämna några - Vilhelm Moberg, Carl von Linnè, Elin Wägner, Ola Salo, Charlotte Pirelli, Astrid Lindgren o så förstås Ingvar Kampras, själva anledningen till invigningen av IKEA Museum.

 

Lanndskapet är format av istiden - de är stenrikt och kargt. Marken är hård och svårflörtad, det vet alla vi som gillar odling, trädgård o skog. Det har krävts både envishet och kreativitet för att klara sig här, innovativa lösningar har vuxit fram och "moderniteter" som återanvändning och att värna resurserna sitter i generna. Liksom hantverket, formspråket och designen.

Mycket av allt detta känner vi igen hos IKEA och jag minns så väl mitt första möte med företag och Älmhults kommun när jag var alldeles ny Landshövding. Jag blev både hänförd o berörd. Över alla verksamheter så klart men också att Älmhult o Småland är så viktiga o självklara för IKEA. Det var nytt för mig.

 

Sedan den dagen har jag haft förmånen att följa IKEAs utveckling, främst i Älmhult. Och att kliva över tröskeln till Tillsammanshuset är lika spännande varje gång. Oavsett om det varit tillsammans med koncernchefer, produktionstekniker, designer, prinsar, ministrar eller astronauter har alla vänt hem igen fulla av beundran och med en stor portion stolthet!

 

För IKEA är en del av oss alla – IKEA är de många människornas!

 

Det var också IKEAs självklara Smålandskoppling som gav oss mod att lyfta just den Småländska identiteten - smakerna, hantverket, glaset, möblerna, berättelserna o entr perennrabatten när vi stod värd för EUs Jordbruksministermöte i september 2009. Eller för den delen när vi i höstas tog emot 100 astronauter och deras respektive.

 

Många modiga entreprenörer såg o tog chansen att damma av o lyfta fram varumärket Småland och Nätverket "De Småländska Pärlorna" med många namntunga besöksmål bildades.

 

Syftet var att med ministermötet som hävstång utveckla ett prestigelöst samarbete o få hela landskapet att känna samhörighet o stolthet.

 

Och under EUmötet var det verkligen ett levande Småland som välkomnade ministrar, medföljare, journalister o andra gäster. Precis så som det var när vi arrangerade Astronautkonferensen. Astronauter o respektive åkte hem inspirerade av Småland, eller som de själva uttryckte det "we came to inspire you by space - went back inspirerad by Småland".

 

Framgången under ministermötet blev oxå ett avstamp för fortsatt kraftsamling för den lokala matens betydelse för landsbygdens utveckling och ökad attraktionskraft i Småland. Och gav oss modet att tacka ja till värdskap för den stora internationella Astronautkonferensen när Christer Fuglesang ställde frågan.

 

Det har hänt mycket inom besöksnäringen sedan vi tog det där första kraftsamlade taget, men än finns mycket kvar att göra innan vi är ifatt storstadsområdenas besöksnäringstillväxt. Potentialen är stor och jag är övertygad att vi med det nya IKEA Museum kommer lyckas. Småland har fått ännu en reseanledning!

 

Nu kan De Småländska Pärlorna glädja sig åt ytterligare en stor, vacker och skimrande pärla på det småländska pärlhalsbandet. Mitt i Linnèbygden ligger Smålands nya reseanledning - IKEA Museum, som högtidligt och i närvaro Ingvar Kamprad invigts.

Du som besöker museet kommer att överraskas av en härlig känsla när du svingas tillbaka till barndomen, ungdomen eller tiden då du satte ditt första bo. En nostalgiresa, en framtidsresa och en arena för inspiration, för eftertanke, för möten, för stolthet.  Där finns allt det där vi minns, det som byggde folkhemmet - allt tillgängligt för de många människorna. Museet är inte en manifestation eller plats där det som varit visas utan lika mycket en plats för att lära mer om design, produktutveckling, logistik, hållbarhet och miljö. Med andra ord väl värt ett besök!

Idag är det äntligen dags – att inviga IKEA Museet - ett upplevelsecenter som bjuder på en fantastisk resa bakåt och framåt i tiden. En arena för inspiration, för eftertanke, för möten, för stolthet. Väl värt ett besök!

IKONER OCH IDOLER

Det är verkligen inte var dag en får umgås med idoler och ikoner. Och det var en mycket speciell känsla att slå sig ner vid Nils Lofgrens bord i går eftermiddag. Stelt och nervöst? Nej inte alls – det blev en härlig långlunch med tal, sång och musik. Känslosamt, familjärt och ödmjukt. Nils spelade Idas sommarvisa på dragspel, Åsa Karlsson Björkmarker höll tal, jag höll tal, andra höll också tal, utmärkelsen o andra fina gåvor delades ut, The Boss gick runt och hälsade på alla, men lät Nils vara huvudpersonen. Allt var precis så som det ska vara när en fått utmärkelsen Årets Svenskamerikan!

En utmärkelse som ska påminna oss om de starka banden mellan våra länder. Starka band som tack vare att de som lämnade Sverige för länge sedan och de som stannade kvar fortsätter hålla kontakt.
Det har hänt mycket i Sverige sedan den stora utvandringen och vi är inte längre ett fattigt land, utan ett modernt och välmående samhälle dit människor från dagens fattiga länder söker en ny framtid. Tänk så mycket vi skulle kunna använda erfarenheterna från utvandringen till! Ta vara på historien och lyssna på berättelserna.

Som ett minne av dagen överlämnade jag ett litet bokpaket med Vilhelm Mobergs Utvandrarna och den moderna boken om det mångkulturella Småland ”Out of Småland”.

Bilder o videosnutt med Nils, dragspelet o Idas sommarvisa hittar du på min FB-sida.

Rörd till tårar......

 ....... när eleverna från Östra Lugnets Skola i Växjö berättade för 16 av Sveriges större kommuners skolledare vad projektet #motnyahöjder betytt för dem. 

//

"Man verkligen längtar efter NO/lektionerna!" 

"Det bästa är belöningen efter genomgången - när man får experimentera o se att det inte var så svårt"

"Tänker inte på att det är lektion, man bara lär sig...."

"Föräldrar brukar förklara men när det gäller rymden är det vi som kan mer" //

Följer med spänning fortsättningen och är  lika säker som Linnéuniversitetets rektor på att när vi om fem-tio år tittar tillbaka på 2014, då projektet startade, kommer vi se att det var då den negativa skoltrenden vände. Om vi håller i och håller ut förstås!

Att använda och utveckla lyckade integrationsmodeller - inte bara leta nya

Gårdagens dokumentär på tvåan om Fredrik Bergman och Macken är ett utomordentligt fint exempel på lyckad integration och vad resultatet kan bli när ett genuint samhällsengagemang och  entreprenörskap får blomma ut. 

Under årens lopp har många projekt startat, dokumenterats och lagts på hyllan. Projekt som säkert varit bra för de som deltagit men som sedan glömts bort och kanske inte gjort annat avtryck än en dokumentmapp i ett arkiv. Och just i den situation vi nu befinner oss i går det nästan inflation i initiativ och olika typer av utlysningar med syfte att ta vara på flyktingars drivkrafter, skapa meningsfull sysselsättning, förbättra etableringen och förkorta integrationen. 

Det skulle vara intressant att se hur Mackenmodellen, som har många års erfarenhet att ösa kunskap från, som bevisligen lyckats väl och med sina kreativitet finner lösningar för människor långt från arbetsmarknaden, skulle kunna utvecklas. Inte bara leta nya lösningar!

Producerar dåtid för framtiden!

Nio nyproducerade skrifter om värdefulla kulturmiljöer packas just nu o skickas till kommuner, hembygdsföreningar och andra intresserade. 

En av de nio nya skrifterna är den om sevärda ruiner i Kronoberg. 

Kom gärna till Länsstyrelsen och hämts ditt eget exemplar av denna eller någon av de andra åtta. 

Full fart i "tysta rummet" 

Vi lyfter på hatten för dagens jubilar

"Känslan av att vara färdig är ett effektivt sömnmedel.Lyckan är inte att nå sitt mål, lyckan är att vara på väg.Tillsammans med ödmjukhet är vilja och styrka ditt hemliga vapen för utvecklandet av dig själv som individ och medmänniska. Det mesta är ännu ogjort, underbara framtid."

Idag lyfter vi på hatten för textens författare och dagens jubilar! Stort grattis till 90-åringen, årets kronobergare, århundradets entreprenör, årets svensk i Världen, IVA-medaljören, hedersdoktorn, kungamedaljören och inspiratören Ingvar Kamprad!

Kalmar o Kronoberg sluter upp kring #sverigetillsammans

I fredags genomförde regeringen, Länsstyrelserna i Kamlar och Kronobergs län den regionala konferensen Sverige tillsammans i Kalmar. Det blev en riktigt bra dag och jag tror inte att jag är ensam om att känna framtidshopp. Med tillräckligt mycket mod kommer flyktingkrisen kunna användas som hävstång för förändringar i regelverk, strukturer och system - förändringar långt utanför integrationsfrågan och till nytta för hela samhället. 

Fönstret för förändring på riktigt har aldrig förr varit så öppet. Och efter att ha lyssnat på statssekreterare Erik Nilsson och Boverkets gd Janna Valik tror jag på förenklingar inom många områden och att insatser som borde gjorts tidigare nu görs. Målet är förstås att skapa ett värdigt mottagande och en snabb integration där vi systematiskt tar tillvara människors talang och erfarenhet, oavsett ålder eller formell utbildning. Och var, om inte i Småland, finns de kreativa och innovativa lösningarna och var, om inte här, ska vi våga testa nytt - eller som vår kända superentreprenör Ingvar Kamprad uttrycker det "Be inte om lov, be om ursäkt". 

Smålänningar anses vara snåla, men ett uttryck som bättre beskriver sparsamheten är tavarsamhet - vi slösar inte bort något -vare sig pengar, tid eller möjligheter, utan tar vara på! Nu har vi världens chans att låta landsbygden leva o möta generationsväxlingen med kompetens. 

Glad att ledningarna för Arbetsförmedlingen, Migrationsverket Syd, Länsstyrelsen Kalmar och Kronoberg redan på onsdag tar arbetet ett steg vidare.

KUNSKAPSFÖRMEDLARE, SAMHÄLLSBYGGARE o RÄTTSGARANT

De strategiska samtalen på Residenset kan ta sig olika uttryck - med information och inspiration från våra nätverk bidrar de till att starta utvecklingsprocesser inom angelägna områden som tex kulturmiljöplan, integration, jämställdhet, skogen, naturvård eller småskalig vattenkraft men de kan också användas för att öka kunskapen om våra olika uppdrag internt. 

Under våren kommer vi att stå värd för både större och mindre, interna och externa samtal – alla med målet att använda våra resurser på ett klokt sätt och se till att vår kunskap sprids och används. Hoppas vi ses!

NATIONELLT VÄRDE

MAT började som ett strategiskt samtal hösten 2008. Idag är MAT och seminarierna om matens betydelse för regionens tillväxt, landsbygdens utveckling, attraktionskraft, säkerhet, biologiska mångfalden, folkhälsan mm en angelägenheter inte bara för Smålandsregionen utan viktigt också för hela landet. Det var budskapet när Christel Gustafsson på RK o jag träffade ledningen för LRF i början av förra veckan. Och så klart hoppas vi att fler nationella aktörer ser samma behov som vi - att maten och det maten står för behöver en egen arena. Med de nästan 60 000 besökarna som MAT lockar borde det vara den självklara nationella mötesplatsen för frågor kopplade till maten.

FRAMTIDSFRUKOST

Att förena nöje med nytta är småländskt och resurseffektivt och ett gott exempel är våra  klimatfrukostar,som under flera år skapat intresse för viktiga framtidsfrågor. Och det är glädjande att Näringslivet så tydligt vill vara med och skapa en hållbar utveckling inte bara för det kommande kvartalet, utan för de kommande tre generationerna. I sina företag och i samhället.

Inspiratören, företagsledaren och samhällsaktören Christian Silvasti, vd på Emballator delade med sig av sitt arbete och visade tydligt hur miljövinster också leder till pengavinster. Jag tror det var många som imponerades över Emballators spännande LEAN-resa, som förutom en mängd utmärkelser även bidragit till minskad energianvändningen med 6 miljoner samtidigt som omsättningen ökat 300%! Och så klart har varumärket och attraktionskraften stärkts. Småland levererar!

KVÄLLSWORKSHOP MED STORYTELLING

Även det strategiska samtalet med arbetsgrupp och referensgrupp för Nationalpark Åsnen handlade attraktionskraft och utveckling. Nationalpark är den finaste utnämning ett naturområde kan få och efter många års arbete närmar det sig invigningen med stormsteg, förhoppningen är att invigningen kan ske tidig sommar 2017. De  yttre gränser o entréförslaget presenteras på det strategiska samtalet och under workshoparna fokuserade grupperna på hur natur- och kulturvärden ska kommuniceras. Vilka historier är det vimmel vill berätta för besökarna?

Mer om entréer, skyltning, vindskydd mm finner du här http://media.nationalparkasnen.se/2015/12/Ideskiss-till-hemsidan.pdf. 

GLÄDJE, ENERGI, KUNDNYTTA

Aldrig tidigare har jag gått ifrån en medarbetardag med så mycket energi som efter den i onsdags. Det var så mycket glädje, så mycket energi och så mycket hopp! 

Tack alla som förberett och spontant bidrog - tack för att ni delade med er om era olika erfarenheter av Lean. Hur arbetet blivit mer rättssäkert, effektivare och roligare, bonusen eller om det tom kanske var syftet ;) -  att de vi är till för sätts i centrum. Detta kallar jag att #förenkla på riktigt - för alla! 

ATT ANVÄNDA RESURSER PÅ BÄSTA SÄTT

Om att få existerande resurser att sträva i samma riktning skulle kunna vara en sammanfattning på Länsstyrelsens uppdrag och det skulle kunna vara sammanfattningen av förra veckans olika möten: torsdagens med Migrationsverket, kollegorna i syd, MSB och Arbetsförmedlingen om ett värdigare mottagande av flyktingar och bättre integration och fredagens med Region Kronoberg hur vi med samlade resurser och krafter skapar bästa förutsättningar för dagens och morgondagens kronobergare.

Men det kan också vara en sammanfattning hur vi ska nå de globala utmaningarna. Och det var också så statsministern inledde den nationella konferensen Agenda 2030 – att använda våra resurser på bästa sätt! Lika lite som vi kan välja eller välja bort globaliseringen lika lite är vårt handlingsutrymme att välja när det gäller utmaningar som fattigdomsbekämpning, miljö, klimat, energi, jämställdhet, fattigdom, hälsa, rent vatten, hållbar konsumtion, biologisk mångfald, hälsa mm. 

Målen i Agenda 2030 går in i varandra och och de är inte nya, flera av dem jobbar vi med i vardagen, men det står alldeles klart efter konferensen där Agenda 2030s ambassadör Kronprinsessan, fyra statsråd, statsministern, FNs rådgivare, näringslivstoppar och facken deltog – alla måsta ta sitt ansvar och min reflektion är att vi med all vår kompetens skulle, utan ökad belastning, kunna göra mycket mer om vi satte upp en gemensam målbild och utvecklar det interna samarbetet så som vi gjort med externa aktörer genom de strategiska samtalen. 

Vi behöver bli bättre på intern samhandling och vi behöver utveckla ett mer strukturerat samarbete mellan våra funktioner och mellan oss och andra aktörer i länet om vi ska lyckas vända trenden i de globala utmaningarna. 

Som vanligt kan ingen göra allt, men alla kan göra något.

FNs rådgivare David Navarros var tydlig och sa att " Tillsammans" kanske i dessa tider är världens vikigaste ord för att nå ett liv i värdighet för alla. 

Imponerande teamwork

Tack vare snabb insats, suverän koordinering av Länsstyrelsens stab, stort engagemang hos länets kommuner, näringsliv o frivilliga samt rådig insats av Eva Lundell Fragnière och IKEA i Älmhult under hektiska lördagstimmar slapp 86 flyktingar tillbringa natten mellan lördag o söndag i snöstorm på Malmös gator. Fortsätter läget vara akut i Malmö står vi redo med ytterligare ett hundratal platser. TACK alla som hjälpte till att ge människor på flykt tak över huvudet!

Barnens klokskap inspirerar

Inspirerad av äldsta barnbarnet Molly, som packat o gett bort kära gosedjur o urvuxna favoritklädet till barn på flykt, har vi kritiskt rensat i vårt överflöd av varma kläder. Skiljts från "bra att ha" för att de som verkligen behöver ska få. 

Aldrig förr har det varit så enkelt att få maken Jan engagerad i garderobsröjning som i helgen!

Regeringen öppnar för flyktingar i tältläger Löfven: Nu krävs både humanism och handfasthet

Nu ska alla möjligheter till tillfälliga boenden för flyktingar skakas fram. Ansvarig för arbetet blir ex-ministern och landshövdingen Sven-Erik Österberg.

Samtidigt öppnar regeringen för möjligheter till tältläger för att lösa den akuta boendekrisen.

– Nu krävs både humanism och handfasthet, säger statsminister Stefan Löfven.

Stefan Löfven, Gustav Fridolin, Åsa Regnér och Morgan Johansson håller presskonferens om den pågående flyktingkrisen.

Just nu söker cirka 2000 personer asyl i Sverige varje dygn, det kan handla om mellan 120 000 och 150 000 människor innan året är slut. De flesta kommer från länder som Syrien och Eritrea och kommer därför enligt dagens regelverk att få stanna i Sverige.

– Det är en rätt så dramatisk ökning av flyktingar som söker sig till Sverige nu. Det är ett tecken på det verkliga problemet, att människor måste fly från våld, terror och förtryck. Vi har en humanitär katastrof, säger Stefan Löfven.

– När alla ser att det här händer ställer sig alla självfallet frågan: vad gör regeringen? Det är helt befogat. Men vi har varit på frågan från dag ett, med olika perspektiv. Det var till exempel vi som tog upp frågan om att EU måste ta ett delat ansvar för flyktingarna. Vi har nått en bit på vägen, men det räcker inte.

Regeringens plan för flyktingarna

Regeringen presenterar just nu hur man avser att gå vidare i frågan.

Den nya planen innehåller bland annat:

 Tillfälliga bostäder skakas fram

Länsstyrelserna får i uppdrag att ta reda på vilka möjligheter till akuta boenden som kan finnas i det egna länet. Det kan vara allt i från gymnastiksalar och offentliga byggnader till sådant som lägergårdar, kollon och campingplatser.

Ansvaret för att samordna arbetet går till Sven-Erik Österberg. Han är socialdemokrat och var tidigare kommun- och finansmarknadsminister men är i dag landshövding i Norrbotten. Senast den 22 oktober ska arbetet vara klart och redovisas till Migrationsverket, som därefter kan ta in uppgifterna i sin nästa prognos för flyktingsituationen.

 

 Öppnar för tältläger

Samtidigt öppnar nu regeringen för att upprätta tältläger för att hysa flyktingarna – om behovet av fler tillfälliga boendeplatser fortsätter att vara mycket högt.

– Den första prioriteten nu är att hitta boenden, det innebär att standarden sänks. Nu handlar det om tak över huvudet, säger Löfven.

Uppdraget för att utreda möjligheterna och att köpa in tält och nödvändig utrustning går till MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Om ett läger sätts i gång blir det MSB:s ansvar att driva det, i ett första skede sex månader.

Tältläger är en exceptionell åtgärd som har använts i Sverige en gång förut, det var under en kort period på 90-talet i samband med den stora strömmen av flyktingar som då kom från Balkanområdet.

 

 Nya boenden för barn och unga

Annat som kommer att beröras på presskonferensen är att den nya boendeformen som planeras för att hysa barn och ungdomar, stödboenden, ska kunna komma igång redan den första januari. Stödboenden har inte lika höga krav på bemanning som dagens HVB-hem, som i första hand är avsedda för barn med stora behov av stöd och hjälp till exempel på grund av drogproblematik.

I första skedet handlar det om 1000 platser för ungdomar mellan 16 och 20 år.

 

 Flyktingbarnens skolgång

Regeringen kommer dock också att prata om vilka insatser som görs för att kommunerna runt om i landet ska klara trycket på att erbjuda skola för de barn och unga som kommer. Det handlar till exempel om en höjd schablonersättning för asylsökande barn med 50 procent, högre löner till lärare i områden med tuffa förutsättningar och ett stärkt statligt ansvar för dessa skolor. Insatserna på skolområdet har presenterats tidigare.

Fridolin: Kommunerna tar största ansvaret

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) menar att han i detta akuta skede har "daglig kontakt" med landets kommuner i frågan.

– Det är de som tar det allra största ansvaret. En del som är allra viktigast för skolan handlar om sådant som att alla kommuner måste vara med och ta ansvar i den här situationen, säger han.

Enligt Stefan Löfven följer regeringen utvecklingen i flyktingfrågan noga.

– Det är en mycket ansträngd situation men vi både följer den noga och vi agerar därefter och vi har en organisation i regeringskansliet som hanterar detta nu, säger han.

Statsministern framhåller att frågan måste hanteras både nu i det akuta skedet men också framåt.

– Vi har tillfört resurser och vi agerar för att människor ska komma in i samhället snabbare, bland annat genom tidigare språkstudier, validering av yrkeskunskaper och snabbspår in på arbetsmarknaden. Men vi ser också att vi kommer att behöva göra mer, det handlar till exempel om boendet och skolan, säger han.

Ingen höjd skatt – nu

En del i det arbetet, framhåller Stefan Löfven, är den nationella samlingen för kommuner och landsting som regeringen kallat till och som fått namnet "Sverige Tillsammans". Den hålls på måndag i Stockholm.

– Samtalet mellan regeringen, kommunerna och landstingen är i gång, säger han.

Den ökande flyktingströmmen väntas belasta Sveriges ekonomi kraftigt framöver. Men någon skattehöjning till följd av detta är ingenting som Stefan Löfven vill se - i alla fall just nu.

– Vi har höjt landets samlade skatter. Dels har vi tagit bort Alliansens ineffektiva åtgärd, den sänkta ungdomsarbetsgivaravgiften, för att få mer resurser. Det gör att vi nu kan satsa, säger han.

– Vi har precis lagt en budget på riksdagens bord och det är den som ska fullföljas, men sedan måste alla regeringar vid alla budgettillfällen gå genom inkomster och utgifter. Men det finns inga planer på det nu.

När Migrationsverket om några veckor lämnar sin nya prognos för flyktingsituationen kommer frågan om kostnaderna åter att behandlas av regeringen.

Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt som nu. Då, för ungefär 70 år sedan var mina farföräldrar och deras tre barn några av dem som tog sig till Sverige med hjälp av en fiskebåt.

De steg iland i Blekinge och kom så småningom till Degerhamn.  Vägen in i det svenska samhället var inte spikrak. Mina farföräldrar arbetade gratis under en period för att snabbt lära sig det svenska språket, farfar startade företag och de slet hårt för att skapa sig ett hem i det nya landet. Det varma mottagandet från Degerhamnsborna underlättade och gav hopp och förutsättningar för en framtid i Sverige.

Nu står vi i en liknande situation. Människor flyr från krig och förtryck, lämnar det liv de känner och söker trygghet med möjlighet att skaffa sig ett nytt hem. Inte bara ett hem i bemärkelsen tak över huvudet utan ett hem i bemärkelsen fast mark under fötterna och en tillvaro. Ett fåtal av de 60 miljoner som är på flykt söker sig till Sverige. Ett land där mycket har hänt sedan mina farföräldrar steg iland i Blekinge. Bland annat ser flyktingmottagandet annorlunda ut med en rad myndigheter och kommuner som bär ansvar. På många vis har det varit både en bra och nödvändig utveckling, men vi ser också utmaningar. Och frågor som myndighetssverige inte är bäst lämpade att sköta. Vi kan hjälpa till med ett hem i bemärkelsen tak över huvudet, att förbättra vägarna till utbildning och arbete för att komma på fötter, men vi är inte nyckeln till fast mark under fötterna. Det är där din och min insats som privatpersoner, föreningsmänniskor och medmänniskor måste till. 

De senaste veckornas utveckling har genererat ett stort engagemang i Sverige. Det är fantastiskt att se alla de insatser som görs med klädinsamlingar, frivilligarbete på tågsationer och stöd till de hjälporganisationer som är på plats i flyktingläger. Vi känner att vi gör något konkret med dessa insatser och de behövs verkligen. Men vårt engagemang får inte stanna vid klädkassen. Just nu finns ett stort behov av bostäder till nyanlända som beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Att dessa människor kan lämna Migrationsverkets anläggningar är angeläget eftersom nya asylsökanden behöver platserna. Länsstyrelsen har nyligen bett kommunerna att hjälpa Migrationsverket med både extra akutboenden till asylsökanden och att hitta fler bostäder dit nyanlända med beviljat uppehållstillstånd kan flytta. Om du har ett gårdshus, en sommarstuga eller andra möjligheter att hyra ut en bostad så är det en betydelsefull insats. Kontakta din kommun om du kan bidra. 

Vi, oavsett om det är som privatperson, förening eller myndighet, måste också göra saker i det dagliga. Att växla ett par ord i mataffären, bjuda in till fotbollsträningen, kören eller förklara hur vi sopsorterar är enkla men betydelsefulla insatser som gör att den som flytt kan känna sig hemma här. Under hösten och vintern planerar Länsstyrelsen att samla aktörer från civilsamhället, jobba vidare med ett nätverk för akademiker med utländsk examen och ordna en bostadskonferens där integrationsarbetet är på agendan. I samarbete med andra offentliga aktörer har vi tagit fram en Kronobergsmodell för ett jämnare mottagande, som lett till att kommuner med ett högt mottagande avlastas samtidigt som mindre orter i länet fått ett tillskott på nya invånare. Våra insatser sker på både kort och lång sikt, i stort och smått. För det är vad integration handlar om. Att vi hjälps åt. Så att människor som kommer till vårt län får förutsättningar att leva här och känna att Strömsnäsbruk, Ljungby, Konga, Diö eller Åseda är deras fasta punkt. I det sammanhanget är ditt ”hej” i mataffären både konkret och betydelsefullt.

 

 Mitt öppna brev med anledning av flyktingsituationen publicerat i dagens Smålandsposten

STOLTHET, MOBILISERING OCH KRITISK MASSA

.....så skulle man kunna sammanfatta veckan med inslag som aldrig mer under vår levnad kommer inträffa. Men jag väljer att lite kort ge er min bild av vad vi åstadkommit före och under astronautkonferensen. Mer hittar du på www.motnyahojder.com - bilder, texter, känslor!

Det vi planerat så länge – Astronautkonferensen i september 2015 är över, men det vi skapat är jag övertygad kommer bestå och utvecklas många år framöver – här i länet och kanske även nationellt.

Det har hänt mycket sedan astronauterna landade i Växjö förra torsdagen

och precis som jag sa i mitt tal på avskedsmiddagen i lördags kväll är jag inte säker på att dom är medvetna om vilket avtryck dom gjort. Dom har bevisat att drömmar kan slå in, och är det några som verkligen visat att ingenting är omöjligt är det just dessa rymdfarare.  Eller som Chris Hadfiel sa vid invigningen – alla är ett resultat av vad vi inspirerats av. 

Ett konkret exempel på resultat av besöket är alla de tusentals elever som deltar i projektet Mot Nya Höjder. Med rymden som inspiration har intresset för teknik, matte och naturvetenskap ökat och flera barn som aldrig tidigt vetat vad en forskare gör har nu ingen högre önskan än att bli just det. 

Rymdfokuset har fått eleverna att även engagera sig i de viktiga miljö- och klimatfrågorna. Från rymden är vår jord blå och vacker, utan gränser. Samtidigt vittnar alla som varit på rymdstationen om hur påtagliga miljö- och klimatförändringarna är när man ser 

vår vackra jord från rymden. Den kunskapen är viktig att ta vara på och i ett samarbete och 

kanske är det där vi lägger fokus när vi skalar upp Mot Nya Höjder till 2.0!?

Under dagarna med astronauter o kosmonauter kom vi förstås också in på fredsaspekterna  och i dagens rymdforskning är samarbete är absolut nödvändigt när man trängs på en rymdstation – oavsett nationalitet. Tänkvärt i dessa dagar när 60 miljoner är på flykt pga krig och konflikter. Då är rymdfarare lysande exempel på människans förmåga att samarbeta och se bortom gränser och bakgrund.

Syftet med konferensens öppna delar – skolbesöken och föreläsningarna är att inspirera och skapa nyfikenhet kring både rymden och den kunskap man kan få genom rymdforskning. Och inspirerat har dom gjort. Vårt lilla län fullkomligt sprudlar av energi efter den här veckan!

Räknar vi lågt har drygt 12 000 personer varit mer eller mindre involverad under dessa dagar och om man tänker att alla 12 000 har ett tiotal personer i sin närhet (familj o vänner) har Mot Nya Höjders budskap nått nästan 120 000 Kronobergare. Det är mäktigt och som rektor Stephen Hwang sa i sitt tal – ”jag är övertygad att vi om tio år kommer se skillnad både i utbildningsnivå och söktryck till högre utbildning”. Ska vi få till ett trendbrott så är tiden nu när vi fångat en kritisk massa.

Nu är det söndag kväll, snart dags att samla teamet bakom succén, för något annat är det inte! Rymdfarare och respektive har åkt tillbaka till sina hemländer med hälsningen ”We go back inspired by Sweden”! Bästa betyg till ALLA från ALLA! Bättre än så här kan det inte bli!

    Oj, så mycket press! 

   Vilken glädje, vilken lycka! Astronautbesök på lekterapin i Växjö.

   Aleksej Leonov som för 50 år gjorde första rymdpromenaden.

   Check för detta! Astronauternas autografer på PMs vägg avrundade de tre dagarna i Småland.

   Fullt av energi på Grönkullaskolan i Aövesta.

   Rymden och miljön jänger tätt samman. Så klart att det planterades en astronautskog under  

   besöket!

   Hur är det att stanna på jorden? Lisa Fugleasang berättade om rymden på ett annorlunda sätt.

   Det kommer inte hända igen - att 90 astronauter besöker Sverige och Småland. Men kontakter   

   kommer att hållas!

Utan en levande landsbygd stannar Sverige

FINNS DET HOPP FÖR LANDSBYGDEN?

Vi blir dagligen påminda om urbaniseringen, som dränerar landsbygden och de mindre orterna på invånare, och ofta lyfts detta som något positivt och en trend som inte går att bryta. Det tror jag inte på, jag är alldeles övertygad, och är faktiskt inte ensam om det, att kan vi få till ett långsiktigt samarbete mellan offentliga och privata aktörer, ideella organisationer och akademien har vi goda chanser att locka fler att vända hem eller stanna kvar efter studier eller besök. 

Länsstyrelsen har en viktig roll i uppdraget att främja länets utveckling och vi ska skapa goda förutsättningar för hållbar tillväxt i hela länet. Staden är beroende av landsbygden och landsbygden av staden.

Den Regionala Utvecklingsstrategin är ett utmärkt verktyg för det och vår inriktning ”landsbygdens utveckling” ett gott incitament - att i allt vi gör tänka till en extra gång hur beslut och aktiviteter påverkar landsbygden positivt eller negativt. 

TRENDBROTT

Med detta i bakhuvudet var det naturligtvis kul att förra veckan läsa i media om Älmhults ökande invånarantal. Det går att vända trenden, men det går inte av sig självt. Ska vi lyckas måste vi bli bättre på att samarbeta, både internt på Länsstyrelsen och med aktörer i länet. 

Som jag hoppas de flesta vet har vi imlänet en god dialog och ett mycket gott samarbete både med Linnéuniversitetet och med Regionen och min förhoppning är att det samarbetet ska utvecklas ytterligare när den nya regionala utvecklingsdirektören är på plats. 

En annan viktig och absolut avgörande faktor för landsbygdens framtid är tillgången till snabbt bredband och glädjande kan jag meddela att ett utkast till en regional bredbandsstrategi äntligen finns framtagen, tack alla ni som drivit och bidragit. Den är en förutsättning för att de nya bredbandspengarna ska kunna fördelas och ska nu under hösten förankras hos alla kommuner. 

ALVESTA NÄSTA.....

Även länsledningens kommunturné hoppas vi ska gynna hela länets utveckling. Denna vecka besöker vi Alvestas kommunledning. Engagemanget från kommunen inför dessa besök är stort och vi är tacksamma för att vi nu också ser engagemang i vår egen organisation. Underlagen som verksamheterna tar fram ger oss möjligheter att ringa in utmaningar och sätta fingret på områden man bör förbättra och därmed vara den kunskapsförmedlare vi vill.

Sveriges 30:e? Vår första?

Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län driver projektet att bilda en nationalpark i Åsnen och den föreslagna nationalparken omfattar i första hand naturreservaten Agnäs, Bjurkärr och Västra Åsnens övärld. Även andra angränsande områden kan bli aktuella för att knyta ihop området där det också kommer att skapas utrymme för besöksplatser och leder. Området ligger i de båda kommunerna Alvesta och Tingsryd och på gränsen till Växjö kommun.

Det blev ett innehållsrikt samtal om nuläget när styrgruppen och arbetsgruppen träffades förra veckan. Och vi kan nog konstatera att Naturvårdsverket har rätt - genom att gå långsamt fram kommer det i slutänden både ha gått fortare o blivit bättre än om vi stressat igenom processen. Att bilda en ny nationalpark är ett omfattande arbete där förankringen i bygden är A och O och där ledorden involvera, inspirera och inkludera. 

Från och med nu när vi går in i ett skarpare läge kommer de fysiska mötena, som efterlysts att bli fler och för den som fortlöpande vill följa utvecklingen finns goda möjligheter genom hemsidan www.nationalparkasnen.se. och för den som befinner sig på Länsstyrelsen rekommenderas en titt på plan två i trapphuset där Helen Pettersson o Catti Sammelin öppet och löpande dokumenterar processen. 

Du kan också uppleva delar av den blivande nationalparken, Åsnens nationalpark, i sommar.

Det kan du göra under guidade turer följande datum:

Lär känna Sveriges nästa nationalpark, Åsnens nationalpark

Söndag 14 juni kl.10.00
Söndag 5 juli kl. 14.30
Söndag 19 juli kl. 10.00
Söndag 2 augusti kl. 10.00
Söndag 16 augusti kl.10.00
Lördag 5 september kl. 10.00

Arrangör är Naturum Kronoberg
För mer information, se Naturums hemsida
www.naturumkronoberg.se
Kontakt: Marie Mårtensson, 0470-75 20 05
naturum@husebybruk.se

Färgrikt och mångfasetterat

Den gångna veckan har vi gjort plats för hela Universum på Residenset. Det har varit spännande samtal med talanger från världens alla hörn, med ansvariga politiker och med invandrare hur vi bättre tar vara på deras kunskaper och erfarenheter och gör det möjligt för dem att bosätta sig i hela länet, vi har pratat om hur vi efter astronautkonferens fortsätter dra nytta av det nyvaknade intresset för samarbete mellan skola, näringsliv, samhälle och akademien och vi har fikafestat i de vackra salongerna med Carl von Linné och länets nya svenska medborgare. Residenset är en fantastisk mötesplats där tankar och idéer byter ägare och där erfarenheter delas.  En plats där frön sås och utveckling för länet tar fart! Här nedan och i bildtexterna kortkorta referat från några av dessa spännande samtal.

Innovativa kunskapsmiljöer 

Det är väl ingen som vid det här laget inte känner till skolsatsningen vi gör i samband med den kommande astronautkonferensen.  Mot nya höjder har samlat många goda krafter från hela samhället o projektet har bevisat att det går att samhandla kring en gemensam utmaning - i detta fall kompetensförsörjning. Och syftet med tisdagens möte då rektorer, politiker, kulturpersonligheter och representanter från näringslivet deltog, var att diskutera hur vi går vidare efter konferensen.  

Två riktigt coola tjejer inspirerade och gav inspel till workshopen - Ann Follin på Tekniska Museet som berättade hur man rustar dagens unga för morgondagens jobb genom att skapa tekniskt entreprenöriellt självförtroende och Tina Törner som delade med sig av sin geniala idé som får elever - svenska, invandrare, unga, gamla - att skapa sin egen digitala lärobok. Workshopsamtalen blev både visionära och konkreta och resulterade bla i ett första steg till samarbete mellan oss och Tekniska Museet kring en Mattepark, ett Nördcafé tillsammans med biblioteken och Fria Ordets Hus samt fortsatt dialog med Tina Törner och hennes digitala läroplattform för invandrare.

Vem vet, kanske är detta starten för ett nätverk av internationella akademiska talanger i länet. Här sitter bland annat en författare, en kirurg, två maskiningenjörer, en skådespelare, en revisor, två ekonomer, tre tolkar, en jurist, två doktorander och en forskare i materialteknik. Kompetenser och unika globala erfarenheter som berikar det svenska samhället, som vi absolut borde bli bättre på att ta vara på!  

Fullt hus igen - denna dag  om lyckade resultat och hur vi tar vidare erfarenheterna från projektet Boende och etablering i Kronoberg. Syftet är att bättre ta vara på individens behov o kunskaper och matcha med alla länets kommuner.

Högtidligt Nationaldagsfirande och en fin tradition där vi öppnar dörrarna till det vackra Residenset för nya svenska medborgare!

Fokus på nytta

I Småland är vi bra på att förädla o skapa mervärden. Så det som kunde blivit två konferensdagar med 100 astronauter har med lite klurighet o envishet blivit ett av Sveriges största skolprojekt där 5000 elever deltar - med syfte att öka intresset för NoT. Och nyfikenheten är stor på hur vi lyckas - i går Dagens Industri och Rotary idag o i morgon HSS 2015 o Tillbäxtverkets styrelse.

Framtidstro i det nya, moderna o innovativa Gladriket!

Varje år görs 250 000 servisglas i Orrefors Kosta Boda, ett antal växelspaksknoppar till Volvo och allt konstglas. I Kosta upplever årligen 800 000 besökare glasets många möjligheter och former på glashotellet, i butiker och i hyttan. Den som åker till Skrufs Glasbruk ser att där tillverkas produkter för Svenskt Tenn och i Boda hittar man the Glass Factory, som har Sveriges mest omfattande konstglassamling från 1700-talet fram till idag. Glasriket erbjuder en mångfald av aktiviteter och upplevelser för den som väljer att se dem.

 

Visst har glasindustrin, likt många andra inom tillverkningsindustrin genomgått dramatiska strukturomvandlingar på 2000-talet. Men det är en del av en ständig förändring i glasets 8000-åriga historia och något vi måste leva med och hantera. För att möta utmaningarna och stärka utvecklingen i Glasriket, har berörda länsstyrelser, kommuner och regionförbund sedan 2012 Regeringens uppdrag, att genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket.

 

Vi har tagit uppdraget på största allvar och utvecklat ett starkt samarbete över läns- och kommungränser där vi kraftsamlar kring ett antal utvecklingsområden för Glasriket. Vi har hittat finansiering i befintliga resurser på nationell, regional och lokal nivå. Hittills rör det sig om 105 miljoner som landat i olika projekt, insatser och investeringar i Glasriket. Det tidssatta regeringsuppdraget har satt press på oss att jobba gemensamt för att göra faktisk skillnad. Och det har vi gjort.

 

Förorenad miljö skapar utmaningar och saneringsfrågan är därför högt prioriterad. De båda länsstyrelserna och de fyra Glasrikeskommunerna har gemensamt bett Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) att ta hand om huvudmannaskapet för en samlad hantering av saneringen. SGU:s engagemang i frågan har satt flera bollar i rullning, däribland två saneringsåtgärder, en i varje län. VINNOVA medfinansierar Glafos saneringsprojekt Glasdeponier - från usch till resurs, med 4,2 miljoner kronor.

 

”Glasrikesmiljonen” är ett unikt samverkansprojekt med Tillväxtverket där vi ger finansiellt stöd för strategiska investeringar till näringslivet i de fyra Glasrikeskommunerna. Bidraget på 1 miljon kronor ska stötta högst 25% av investeringen, vilket innebär att företagets investering måste omfatta minst fyra miljoner kronor. Nio av de tolv miljonerna har nu fördelats och det har i sin tur resulterat i investeringar om ca 80 miljoner kronor och beräknas innebära 90 nya jobb i Glasriket.

 

Glasrikets arkiv och samlingar är en kulturskatt och en plattform för entreprenörskap och gränsöverskridande forskning och utveckling. Nu pågår ett arbete med berörda aktörer för att hitta en långsiktig lösning och arbetsmodell som gör att vi kan koordinera, bevara, utveckla och tillgängliggöra glasrikets industriella kulturarv, samt de svenska glasarkiven och samlingarna. Vi är övertygade om att vår samverkansmodell kommer att generera framgång även på detta område.

 

Till Glasrikeuppdraget finns flera nationella myndigheter knutna. Tillväxtverket, SGU, Myndigheten för Tillväxtanalys, Naturvårdsverket, VINNOVA och VisitSweden finns med. Att samla nationella, regionala och lokala aktörer runt ett bord, där var och en hittar sätt att bidra, tillhör inte vanligheten i Sverige. Glasrikeuppdraget banar ny mark och väcker intresse. Det vi tillsammans gör är ingen statlig punktinsats som slutar med en invigning. Det är ett långsiktigt arbete för att bidra till industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket.

 

När vi tittar framåt, ser vi ett nytt, modernt, innovativt och tydligt regionalt profilerat Glasrike, där glaset spelar en central roll som både produkt, upplevelse och tjänst. En vidsträckt kyrkogård kallar en välkänd mediechef från Stockholm det för. En eftertraktad destination med framtidstro, säger vi.

 

Kristina Alsér
Landshövding i Kronobergs län och ordförande för Glasrikeuppdragets styrgrupp

 

Stefan Carlsson
Landshövding i Kalmar län