Trots att jag snart varit sex år på Länsstyrelsen förundras jag över vårt uppdrag och den betydelse vi har för samhällets utveckling där tillväxt i balans är ledord.
Vår roll att väga olika intressen mot varandra är viktig både för dagens och morgondagens medborgare. För att öka kunskapen mellan våra olika verksamhetsområden och därmed underlätta avvägningar har vi olika mötesforum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, men det är inte mycket som slår besök i verkligheten! Därför förlägger vi minst en medarbetardag ute i fält och förra veckan var det det gamla och nya Växjö som var målet. Utgrävningarna vid Karolinerhuset, Solroslabyrinten på historisk åkermark och ekobackens utomhuskök stod på agendan.
En givande promenad som gav ny kunskap och nya insikter. Utgrävningarna vid Karolinerhuset gjorde mig nästan andäktig - berättelserna om staden jag bor i och tankarna på alla som levat här före oss. Och inte minst arkeologernas berättelser om hur livet tedde sig för flera hundra är sedan. De hämtar mycket kunskap från avfall och skräp, vid just dessa utgrävningar har man dock inte hittat så mycket. Om det beror på att man på 1100-talet inte producerade så mycket avfall eller om det bara är så att man inte hittat "deponin" låter jag vara osagt. Helt klart är dock att morgondagens arkeologer tyvärr inte kommer ha några som helst problem att forska om vår tid genom avfallet vi lämnar efter oss! Vetskapen att jordens alla myror väger lika mycket som jordens alla människor utan att lämna ett spår efter sig gör mig både imponerad och frustrerad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar