Hemställan till regeringen om medel för bredbandsutbyggnad på landsbygden

Bredband på landsbygden är en förutsättning för tillväst i länet. I nedanstående hemställan till regeringen fästa uppmärksamhet på den utveckling som nu sker på landsbygden när det gäller bredbands­utbyggnad och vilka behov som finns. Länsstyrelsen finner det ytterst angeläget att regeringen omgående anvisar tillräckliga medel för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad. Näringsdepartementet Landsbygdsdepartementet Medel för bredbandsutbyggnad på landsbygden Länsstyrelsen i Kronobergs län hemställer härmed om att regeringen skyndsamt ställer ytterligare medel till förfogande för att fullfölja den utbyggnad av fiber för bredband som pågår i stor omfattning på landsbygden i länet. En utveckling som helt kommer att avstanna i det fall bidragsmöjligheterna stryps. Länsstyrelsen uppskattar medels­behovet till 40 MKr per år under de närmaste åren. Kronobergs län är glest befolkat med en stor andel boende på ren landsbygd. Länet har en spridd bebyggelse med ett fåtal större tätorter. Bredband av hög kvalitet ses nu som en absolut förutsättning för boende, företagande och tillväxt på landsbygden. Invånarna i länet blev i mitten av 2000-talet brutalt medvetna om samhällets sårbarhet då stormarna Gudrun och Per innebar att ström­försörjning, telekommunikationer och transporter slogs ut under flera veckors tid. Människor tvingades tillfälligt byta boende och företag fick under en period byta verksamhetsort. En flytt som i en del fall, på grund av osäkerheten när det gäller infrastrukturens tillförlitlighet, inte bara blev tillfällig utan permanent. Som en följd av stormarnas framfart påbörjade Eon nedgrävning av elkablar i stor omfattning. När så stöd erbjöds för att, samtidigt med annan infrastrukturutbyggnad, anlägga kanalisation för bredband var befolkningen, vis av tidigare erfarenheter, inte sen att utnyttja detta. Bildandet av fiberföreningar har gått som en löpeld över länet och flera kommuner var från början mycket aktiva. Ett mått på aktiviteten är att av det totala kanalisa­tionsstödet som har fördelats över landet har 20 procent kommit Kronobergs län till del, ett län som har 2 procent av landets befolkning och 2 procent av ytan. Även när det gäller medel ur Landsbygds­programmet och EUs återhämtningsfond har Länsstyr­elsen beviljat bredbandsstöd till ett betydligt högre belopp än vad som motsvarar befolknings­andelen. Dessutom har Länsstyrelsen i viss utsträckning använt regionala tillväxtmedel. Totalt har Länsstyrelsen beviljat cirka 35 Mkr till bredbandsinvest­eringar inom de nu aktuella stödformerna. Så tillkommer bortemot 6 Mkr i annan offentlig medfinansiering. Av totalt beslutade medel har 70 procent beviljats till byalag och 30 procent till kommuner. Drygt 50 byalag har hittills ansökt om medel och ytterligare ett stort antal är bildade i akt och mening att anlägga bredband under förutsättning att finansieringsfrågan går att lösa. I dagsläget har Länsstyrelsen i Kronobergs län inneliggande ansök­ningar om knappt 32 Mkr, för vilka det saknas finansiering. Det har från olika håll pekats på möjligheterna till omfördelning av medel inom Landsbygdsprogrammet. En sådan omfördelning bedöms inte som framkomlig i Kronobergs län. Den skulle förbättra situationen ytterst marginellt samtidigt som andra värdefulla insatser inom Landsbygdsprogrammet därmed inte skulle komma till stånd. Så gott som dagligen har Länsstyrelsen kontakter med befintliga byalag och byalag under bildande som har funderingar kring möjligheterna till stöd och när regeringen väntas tillskjuta ytterligare medel. Irritationen bland landsbygdsbefolkningen är stor över att regeringen har dragit igång en process som inte synes fullföljas. Man känner en djup orättvisa i att inte alla får samma möjlighet genom att bidragsmedel saknas. Särskilt bekymmersamt är det i de fall där byalag på grund av brist på pengar går miste om möjligheter till ekonomiskt fördelaktig samförläggning med exempelvis Eon. Som tidigare nämnts har Länsstyrelsen knappt 32 Mkr i inneliggande ansökningar och bedömningen är att det krävs i storleksordningen 40 Mkr per år under de närmaste åren för att täcka medelsbehovet. I vissa kommuner är utbyggnaden endast i sin linda på byalagsnivå. Länsstyrelsen vill på detta sätt fästa regeringens uppmärksamhet på den utveckling som nu sker på landsbygden när det gäller bredbands­utbyggnad och vilka behov som finns. Länsstyrelsen finner det ytterst angeläget att regeringen omgående anvisar tillräckliga medel för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad. Kristina Alsér Landshövding Stefan Carlsson Landsbygdsdirektör